• Skada är en sjukdom eller annan nedsatt förmåga hos en person.

• Funktionshinder är den begränsning av individens fysiska eller psykiska funktionsförmåga som orsakats av skadan.

• Handikapp är den begränsning eller nackdel som skadan eller funktionshindret innebär för individen. Alltså är handikappet knutet till den miljö och kultur som individen befinner sig i och en person med funktionshinder kan alltså vara handikappad i vissa miljöer och sociala situationer men inte i andra.
  

Naturlig rörelse
Kroppen rör sig framåt och bakåt, åt sidorna och roterar i höfterna. När man har mycket ont så spänner man sig och rörelsen blir störd när vi går och vi rör oss snett och stelt. På hästens rygg får man tillbaka den naturliga rörelsen igen. Den tredimensionella rörelsen fungerar uppmjukande och avslappnande. Den påverkar musklerna, blodomloppet och ryggraden som gör att vi omedvetet sträcker på oss.

Muskler, balans, lägesuppfattning och självförtroende
Vid ridning stimuleras även receptorerna i kroppens ben och muskler. Genom att sitta på hästryggen och följa hästens rörelser så aktiveras muskel och balansreaktioner hela tiden, på så vis så blir balansen mycket bättre. Rums och lägesuppfattning påverkas också positivt liksom rörelsekänslan. Hästar ger även möjlighet till kontakt, ömhet och värme och att rida kan även ge upphov till bättre självförtroende och mod hos personen.

Synen påverkas
Även synen är något som påverkas eftersom det är så mycket att fästa blicken på inne i ett ridhus som tex. speglar, bokstäver, andra hästar m.m. Bara sitsen på hästryggen gör att ryttaren tvingas hålla blicken framåt. Genom höjd blick och att hålla huvudet rät påverkas sits och kroppshållning. I och med ögats stimulans så skärps uppmärksamheten och resultatet blir en upprätt och fysiskt och psykiskt mer alert person.

Stimulering, påverkan och gemenskap
Att som både ryttare och förälder få umgås och känna en gemenskap tillsammans med andra i liknande situation kan kännas både roligt och motiverande.

Alltså kan man säga att den stimulering, påverkan och gemenskap som hästen och ridningen ger är ovärderlig och gör är att nästan alla sinnen stimuleras, helt omedvetet, på hästryggen där alla har samma förutsättningar och där man får känna sig fri som en fågel!
 

Örnsköldsviksortens ryttarklubb

ÖOR ligger beläget i Svedjeholmen på Brogatan och den handikappvänliga anläggningen byggdes 1999. Här finns ett tiotal anställda och ett stort ridhus som är uppdelat på mitten så att två lektioner kan pågå samtidigt. Det finns en stor uteridbana samt två mindre. På anläggningen finns ca 60 hästar och ponnyer i alla färger och storlekar, varav 25st är privatägda och resten är i ridskoleverksamhet. Ridskolans ponnyer är snälla och de som används vid ridning för funktionshindrade är vana. Åtta pass i veckan råder det handikappverksamhet här.

Gemensam uppvärmning
Så börjar de en gemensam uppvärmning. De sträcker sig framåt för att nå hästens öron och bakåt för att klappa hästen på rumpan. De sätter händerna på huvudet, magen, ryggen.. de gör allt som Pia säger åt dem att göra och det med glada miner. För de som vågar kan man även prova rida baklänges och luta sig bakåt så att man liksom ligger över hästens rygg och rumpa.

Hinderbana
När häst och ryttare blivit varma så börjar de med hinderbanan som de gemensamt byggt tidigare på morgonen. Banan ser likadan ut varje onsdag för att eleverna lätt ska komma ihåg hur varje station utförs. Det ligger framme en cavalettiserie, slalomkoner och ett litet hinder som man kan hoppa över. Det finns även en ”start och stoppstation” där eleverna ska stanna mitt mellan två trästolpar om det visas en röd gubbe, är gubben grön så kan de gå förbi. Vid röd gubbe får de även välja en bild i en pärm på olika djur. Den bilden stämmer överens med någon av bilderna på väggarna i ridhuset, en för varje bokstav. Istället för bokstaven ”H” sitter en bild på en ”Hund”. Då ska eleven ta sig till hunden på väggen på valfritt sätt och på så sätt tränas lägesuppfattning. Bilderna på väggen är även till hjälp då ridläraren säger ”vänd snett igenom ridhuset från katten till moroten” eller ”lägg en volt vid elefanten”.

Roligt att rida
Ryttarna ler med hela ansiktena, det är roligt och spännande att rida. Hästarna är snälla men lite lata ibland och skrittar gärna men det känns tryggt att de inte är på tårna och att de gör det som man säger åt dem. Vissa elever rider ensamma medan andra har ledare. Ledaren kan även hjälpa till med det lilla extra som ryttaren kan tänkas behöva hjälp med under ridturen.

Skoj och skratt
Pia ger eleverna tydliga instruktioner, peppar dem och är väldigt noga med att berömma när det blir rätt. ”De måste få känna sig duktiga och på så sätt får de även motivation att vilja och det är jätteviktigt” säger Pia. ”Visst är det mycket skratt under lektionen, allt för att det ska vara roligt och positivt för dem att komma hit och rida, även om syftet är seriöst och det är en jättebra träning för dem” säger hon. Och visst märks det på eleverna när de hoppar av att det är roligt. ”Jag längtar redan till nästa onsdag” sade en elev direkt efter att han hoppat av.

Kan de som sitter i rullstol rida?
Självklart! På ÖOR har vi en hiss utanför ridhuset som används vid uppsittning på hästryggen för de som sitter i rullstol. Det fungerar så att man får en sele runt kroppen och lyfts sedan upp i luften och ned på hästryggen. Hästarna är snälla och går med på det utan problem. Annars hjälps man åt att komma upp på hästryggen via en pall så man läggare kan få upp benet över ryggen på hästen. Många vuxna hjälper till och håller i ryttare, häst och ser till att utrustningen inte glider runt utan sitter som den ska.

Måste man som elev eller förälder/assistent ha något hästerfarenhet?
Nej. De elever som är mer vana kanske vill hoppa eller får klurigare uppgifter att lösa. Allt anpassas individuellt och från början kan det vara ett stort framsteg att bara sitta på hästen. Gången därpå kan man skritta runt och sedan kanske man vill prova trava fjärde, femte gången. Att rida med eller utan ledare kan också vara en sådan sak om man är mer eller mindre van. Ingen tvingas till något utan eleven får bestämma vad som känns bra. Ridläraren är där för att vägleda och uppmuntra till personliga mål.

Vad gäller medföljande assistent eller förälder behöver man inte heller ha någon hästerfarenhet men det är alltid bra. Ridläraren går runt och ser till att hästarna blir borstade, sadlade och tränsade. Målet är väl mer eller mindre att eleverna ska kunna hjälpa till och lära sig allt runt omkring ridningen också och inte bara ridningen i sig. Kontakten med hästen på marken kan vara att bygga förtroende för att sedan våga rida på dess rygg.

Är det kallt i ridhuset?
Temperaturen i ridhuset är ca 10 grader men upplevs inte alls som kallt när man sitter på hästens varma rygg och jobbar på. Sitter man däremot på läktaren eller står still i ridhusets mitt kan det upplevas som lite kyligt. Ridhuset sitter ihop med stallet så man behöver inte gå utanför anläggningen för att komma in i ridhuset.

Vad kostar det att rida?
Kolla upp med Pia Höök om mer exakt prisinformation.